det har varit hoppning för hela slanten de senaste två dagarna,
igår var det återigen Pay'n'Jump
och jag hoppade Rachel som skötte sig excellent för en grön 4åring, hoppade fint och var stadig
och på sin uppgift.
sen tog jag Atlanta, tror hon är nere i en depp eller något, hoppade knappt,
tappade gnistan så snabbt, gick inte riktigt fram för skänkeln.
Kan ju inte klaga på hennes nyfunna trogenhet för uppgiften, hon gjorde det jag bad henne om
men det var inte med den tigerliknande andan ...

~

idag blev det jogging, följt av lite småsprång på Ukarla, det hetlevrade fuxstoet,
jag gillade att hoppa henne, så fort hon fick syn på hindret sög hon tag rejält.
lätt från backen med fin språngkurva om än fortf lite orolig i munnen vid förhållningar/reglerande.

efter lunch fick vi träna för Magnus på Chanel&Baloubet.
Chanel var oförskämt enkel att hoppa, stundtals trutig och framtung, men rejält schvung och lätt att sitta på innan/efter:)


och till sist var det min lille crazy boy;)
lite bakom skänkeln i början så jag var tvungen att väcka honom lite vilket ledde till en snedtändning
när det väl kom hinder framför ögonen:P

men i slutet blev det bara bättre och bättre, svårigheter som kortkort ur sväng, snäv sväng från utgången
osv.
men ena rediga språng lade han till, Magnus såg att hoppningen var det inga problem med(!) utan det var ridningen efter hinder som kan bli mer effektiv->lugn och tydlig ridning med tidigare fokusering på nästa hinder.
-
för som han sa (kind of):
det blir inte ett dåligt språng för att du missar distansen,
du koncentrerar dig inte tillräckligt
(vilket innebär att jag ännu tidigare ska kolla på hindret, hålla fast blicken och kolla efter distans,
vilket leder till ett bättre, mer harmoniskt språng)
-
ett bra stamp och stor nypa positivitet var ord Bruno fick äran att ta åt sig:)
min ridning var inte fy skam heller^^
smågrejer att träna på för min del så vårt samarbete ska bli så harmoniskt som möjligt!

[det är detaljerna som gör helheten]