Halkigt och dannt , fick utnyttja ett par lånade raggsockar och det var skönt
att vara varm om fötterna under promenaden till jobbet
-
Hem blev det bussen till stationen ...
[intressant i know ;)]

det blev en promenad på den frusna&snötäckta ridbanan med bakgrundsljud från en plogande traktor
-
vilket resulterade sig i en Bruno som kunde gå med mulen i snön , vips for han upp och fäktade med frambenen och hade sig ... aningen skruv lös just då ja --> tyckte han kunde få gå ute i kanterna där det fanns mest snö = lite jobb får honom att lyfta benen - men det var inte så lyckat , slutade iaf med en kokobruno som far in i mig (traktorn förde ju inte lite liv ...) det satte nog stopp för vår lilla vinterpromenad i halvt mörker .
Kudos till snön i ett sammanhang - det blir faktiskt ljusare + att det är sååå mysigt med ljusstakar o dyl. :)
Snön/vinter är ju sällan en positiv årstid för hästmänniskor , men efter ett samtal med en icke hästintresserad person (dock en mamma) så kom vi fram till att snön håller leran borta = inte suck och stön när barnen kommer in leriga från topp till tå , eller för mig - en  Bruno som går att borsta på under 10min utan att behöva "skämmas" för en lerskäckig häst (a)
Vi kom även fram till att jag är en sådan perfektionist ända ut i fingertopparna att hästeriet egentligen är fel forum för mig (om man ska se till kraven att "allt" ska vara perfekt) men det är också lite det som gör att det ibland kan vara befriande , att inte kunna rå på en situation för att man faktiskt har att göra med ett 500kilos egensinnigt muskelknippe , istället för att hela tiden ha de kraven/förväntningarna att allt hela tiden och alltid ska vara perfekt ...
vem vet kanske bara jag som resonerar så , om ni fattar vad det står vill säga ;)





väntar med spänning på insläpp till framhopp. ^^