Och vad gör man efter man kommit hem tidigt från ett lyckat meeting??
Joinar större delen av Skånes befolkning på ett köpcentrum - men glassen är god!!
Kort och gott, är för en gångs skull väldigt nöjd med både hästens och min prestation(!)
Jag har en tapper själ i min häst, ställer verkligen upp till 210% och idag gjorde jag verkligen allt i min makt för att hjälpa henne tillbaka.
Men underlaget tryter som tacket för ihärdigt regnande under dagen och fortsatt många starter - fast de kör med vält mellan och gör en paus i klasserna. Framhoppningen är katastrof!
Så sjukt djup att det tar mkt kraft ens för min häst att komma upp från backen...
Hade inte förväntningar när vi gick in på banan, var rädd för att hon tagit ut sig själv pga den kvicksandsliknande framhoppningen och okej, hon var lite matt, men sprången var rena och hästen välhoppande. Inte riktigt med mig till andra hindret där hon själv valde att gå lite mer intill, men svängen var byggd så att om man red innanför träden så blev det att hoppa räcket lite diagonalt, men Vera gick som sagt lite i sin egna lilla värld.
Nedslaget, ja vad ska man säga. Lite lite stort, medvetet, men som också hade fungerat om inte det varit så upptrampat - inte varit i lite uppförsbacke och om jag ridit ännu lite mer med krokarna i.
Men om inte om hade funnits så hade alla varit miljonärer.
Jag är fruktansvärt stolt över min Vera och därför får hon sin belöning att vi stryker klassen imorgon, så får hon smita ut i hagen vid hemkomst istället.
Det känns bara inte rätt att pusha henne genom en klass till när underlaget är tveksamt och när det är lovat ytterligare mer regn inatt...
Känns dock som att vi avslutar på topp. Placering och riktigt bra rundor och en toppenkänsla med hem som får gro hos oss båda under kommande paus.
Såklart åkt på lite otur med att ha ett stuprör framför Veras box som obviously valde att gå isönder så ett dyblött täcke, en boxgardin vars "fickor" var fulla av vatten - men det kunde varit väldigt blött i boxen istället!
Fick hjälp av en trevlig man så det inte blir några fler fuktskador!
Serviceminded people is the best.
Damen i sig mådde prima, fick sitt krafftfoder och hönätet sattes upp.
Verkar dock som att det börjar spricka upp, känns sådär motiverande att sitta upp i ösregn...
Visst det värsta är väl att man blir blöt, jäkligt blöt, men efterarbetet - isch!
Lite dötid, så fint kallat, mellan fodring och den faktiska starten så det blev lite intellektuellt lekande framför redigeringsprogram och en uppfräschad blogg is in order, eller helt enkelt mindre rosa.
Tror dock att damen vill ut och promenera en sväng i uppehållet inom kort så dags att göra sig redo för en dag ute i oberäknerligt väder.
Vera vart väldigt taggad, i den mån att hon ville ta tag i saker själv - lite hängig i handen på framhoppningen och så även att hon tyckte det var så lattjo att få gasa redan till första hindret...
Men hon var väldigt uppmärksam och snabb i benen. Även om hon inte bytade galopp på sina ställen, följde hon mig bra och som alltid hoppar hon fabulöst!
Är ganska nöjd med min insats, smådetaljer som får finslipas imorgon.
Anlänt, packat upp och fixat iordning framför box, ridit och pysslat om stjärnan och lädret för banan var typ nyvattnad...
Själv sitter man och väntar på pizza...
Hello fatso...
Hade även om vädret tillåtit hoppat inne - men nu regnade det så samvetet fortf på topp -
Och så även Vera!
Uppmärksam, lite sådär uppskattande fjantig (ger ryttaren en känsla av att hon verkligen är på G) och såklart välhoppande.
Ut en stund i hagen (första gången denna sommaren som man fått gå tillbaka i tjocklek på täcke) för vet att hon är känslig för kyla så fleecetäcke på under regntäcket så borde hon klara sig.
Nästan lite "oroväckande" hur lätt hon är att rid nuförtiden... Och om hon är lika lätt i handen efter första klassen - blir det att gå tillbaka till det trogna eggbettet resterande klasser.
Men som sagt en reservplan, för nathebettet har varit perfekt för att få fram den känslan jag numera har på eggbettet och innan hade på poponcinobettet.
Förberedning inför sista arbetsdagen denna veckan, vilket innebär att packningen måste påbörjas...
Torsdag blir väl ett virrvarr av resterande packning och inhandling av mat för tvåbenta och den fyrbenta stjärnan!
Schabraken tvättade, so it's a start!
👍
Ett lagom ridväder för mig och Vera att ta ett pass på banan.
Lite mer fokus på rakare linjer och förutom lite spändhet i början så var hon finfin!
Lätt i handen och bra steglängd i galoppen.
Snälla mamma erbjöd sig att låta den numera enda hårt arbetande i familjen (semester much) att få sovmorgon
- wiho! - Men känner jag mig själv så kommer den kroppsliga klockan väcka mig betydligt tidigare än den elektroniska versionen...
Men om planen stöps som jag vill så blir det en kort arbetsvecka för moi - ledig isf på torsdag också så karavanen kan glida in på Björbäcks tävlingsplats på kvällen - skönt för Vera att hinna acklimatisera sig innan tävlingarna sätter igång och hon ska prestera.
Ser att det är mastodontklasser detta året - maxantal i, ja förmodligen samtliga klasser, det är lite imponerande.
Fast å andra sidan är det en helt underbar tävlingsplats med maximal stämning - vare sig man kör dit under dagen eller tar en minisemester while there.
Som så många andra så har man ju en mindre lyckad tävlingsplats, där det sällan går bra (visserligen är begreppet relativt) men har kommit fram till att Björbäck är en positiv sådan - går alltid bra för mig där.
Så ser ju fram emot att även den traditionen håller i sig!
Vera kunde ju inte annat än att trivas i de fina storlekspassande boxarna, inte mitt i smeten bland allt spring, men ändå atmosfärinsupande.
envist och pinsamt nog valde jag att starta med mitt guldglittriga spö från segern i "bästa lagnamn" i Bäverhoppet... är jag tolv inombords eller vad??
Fick tips om att få fram muskeln på Vera, som markerad i bilden nedan.
Ett relativt tidskrävande projekt, som kommer ge ett bra resultat i slutändan.
Longera neråt och framåt var det ja.
Börjat involvera pessoaselen lite kontinuerligt i prinsessans schema och nu när det blir lite sommaruppehåll med tävlingar så blir det nog ytterligare lite mer frekvent.
Hon jobbar på så himla bra på lina, just i pessoaselen, att det finns ingen anledning till varför det inte ska inkluderas mer!
Men är även noga med att inte göra det för ofta eller dels för enformigt. Varierar med vart jag befinner mig, hur länge och hur hårt inspänd - främst jobbar jag henne i trav. Galoppen bjuder på väldigt många bocksprång/sparkar - vet att hon är väldigt kinkig med remmar och dyl. runt bakbenen...
Tar då istället galoppen när jag väljer att tömköra - hon är även där extremt lättreglerad, om man bortser från senaste gången då hon ville promenera iväg innan jag dragit igenom linorna... lite glömsk där kanske??
Är glad att jag har en häst som är väldigt ambitiöst inställd till arbete, både på ryggen och från marken.
Fick kommentaren om att hästen är väldigt välriden för sin storlek av Jerry och det är ju bara att ta till sig.
Kommer på mig själv att nästan ta det för givet, jag menar, att sitta på en häst som lyssnar så extremt bra på rösthjälper, vikthjälper och små tygeltag, det är ju det man strävar efter som ryttare, men att jag har kommit så långt att jag räknar med att Vera är "standardutgåvan" typ, att majoriteten på tävlingar är som henne. Men oj så fel jag har kommit på mig själv att ha. En riktig tankeställare. Vissa undrar man helt enkelt hur de vågar ge sig ut på tävlingar med hinderhöjder på 120... Funkar inte gas och broms på 50 så går det garanterat inte bättre om hinderna åker upp - fine att hästen backar av, de flesta som inte vill slå sig iaf, men in the long run är det nästan garanterat en rejäl kallsup.
Tricket är ju att få det att se så lätt ut och gör det det, då jävlar har man lyckats.
Då är det inte skrytigt och utanför för lilla-landet-lagoms-ramar att klappa sig själv på axeln och säga, jag gjorde detta bra.
ögonen som böljar över av visdom och aningens självbelåtenhet.
älskar min små-bus-tittiga diviga fantastiskt stora häst<3
Konstaterande att sadeln fortsätter att ligga toppen på Vera. Skönt att höra och så var hon en komplett dröm att rida idag! Skulle lätt kunnat sitta där med sytrådar. Vilken känsla alltså!
Missade på någon vänster att slänga ner benskydd i väskan så fick snäll gå och införskaffa ett par i butiken - visserligen var jag i behov av ett par nya så no biggie, i princip.
Fyllde även på med putsmedel från Prestige, Energybooster, isbalsam, kyllera och så slutligen Slobber Mash!
A good day!
Gårdagen bjöds på ett joggingpass på gräset, men tack vare den kompakta och aningen fuktiga värmen gjorde att hon dröp av svett, så en välbehövlig dusch - som även följdes upp idag: Ett lättare hoppass involverande en studsserie och bommar. 3 bommar med lika långt avstånd mellan(ca 14m) och det galoppen fungerade bra mellan. Studsen gav Vera ngt att jobba med. Lite kortare mellan sista studsen-1 galoppsprång-hinder för att få henne att jobba med hindret och öva på den nyfunna kvickheten. Hon var ambitiös och duktig! Väldigt snärtig över de sista oxrarna.
Vi tar alla stryk av värmen, på ett eller annat sätt, så det blir en lugn midsommar med underbara Bella som sällskap!
Planenligt med tömkörning, på en aningens pigg och smått störig dam - sammankopplat till brunsten... Men så fort hon kom igång så föll bitarna på plats och hon började arbeta väldigt bra! Ett tag sedan ordentlig tömkörning - så det var relativt välbehövligt! Och när sommarregnet faller på är det skönt att gå in under tak, no doubt about it!
Ser inte ut att gå nöd på min underbara kämpe?? 😉
Vi hade gott om kvalitetstid och därefter fick hennes tävlingsutrustning en välbehövlig storstädning!
Vi hade i alla fall en grym tur med vädret och i och med det så kan man inte få allt...
Inte ens en felfri runda... Inte alls bitter för tillfället...
Vera var fruktansvärt med på noterna och hade det inte varit för att ryttaren hade lagt henne liite för långt ifrån en helvit oxer så hade andraplatsen varit min.
Men vafan, inte mycket i mitt liv har varit lätt så varför ska en önskan slå in såhär snabbt??
Halvt blandat med någon form av lättnad dock - Vera och jag har kämpat och kämpat och mixat med stressande över några satans poäng så är det faktiskt nästan skönt att "slippa pressen" och hitta tillbaka till det roliga i att tävla.
Nu väntar förhoppningsvis en uppcheckning av Håkan och därefter förberedelse inför Björbäck - en underbar tradition!
Ja det är viktigt att verkligen försöka tagga om. Visualisera bra rundor och känna adrenalinet. Trots allt, att rida under press är något man måste öva på, förhoppningsvis är det inte sista gången det inträffar *hint hint*
Har nu varit på denna tävlingsplatsen en gång med varje häst och utöver ponnytiden så har det inte gått särskilt bra resultatmässigt. Inte för att vara skrockfull men det finns nog någon tävlingsplats för varje ryttare som det går troll i - oavsett hur bra det gått tidigare.
Idag bjöds det på en bana utsträckt över hela gräsbanan, runt dammen osv, med en snål maxtid.
Vera stod emot väldigt inne på banan och föll i sina gamla "vanor" och överhoppade sig samt frös lite i sprången.
Som ryttare kunde jag gjort mer inne på banan. Tänkte framåt på distanserna, men var inte tillräckligt aggressiv och underbart fantastisk som hästen är så hjälpte hon mig.
Så kom det där välbehövliga regnet - med besked.
Vera motionerade runt mig under tak iklädd pessoaselen - fin.
Myste lite i stallet och än en gång är jag extremt glad att vi kom över detta stallet - hästarna slängs inte ut i ur och skur, men klart att de ska komma ut och när de visar att de vill in - är saken biff.
Behöver ju inte undra och oroa sig under dagarna - awesome feeling!
Ett perfekt morgonpass på en fantastiskt fin häst!
Utan att skämmas så tog vi oss in under tak men med tanke på att de bägge stora portarna stod vidöppna så fläktade det nice!
Red igenom henne, sidoförflyttningar, volter och tempoväxlingar - basic stuff men oj vad fin hon var!
Soltimmarna sket sig när en av Lisas hästar skulle joggas.
Min pärla tittade misstänksamt på mig när jag kom i ridmundering - men drog väl en lättnadens suck när hon fick spatsera rakt ut i hagen!
Att äta sin fruktiga frukost ute i solen är bara en av de fantastiska sakerna med sommaren!
Väldigt nöjd med rundan, bra galopp och rytm genom hela banan och det märktes att träningen var i färskt minne. Red relativt tufft och låg länge på en färgad rosett, men åkte ner till en vit... dock inte mig emot då bara en rosett är positivt ang rankingen till ToA.
125cm A:1a 0+4fel - första utanför placering.....
Bara att vara den första, absolut första utanför placering och dessutom endast 5 fjuttiga hundradelar från fjortondepriset, är ju icing on the god damn cake.
Gosh och halleda vad besviken jag var på mig själv, kom lite nära in i kombinationen i omhoppningen så Vera räckte inte över riktigt, faen också!!! Öste beröm över min underbara kämpe som med gott mod och spikade öron tog sig runt tre rundor inkl framridning och framhoppning, 99% felfritt. Älskade älskade häst<3
special treatment.
fortfarande kräm i damen efter två välpresterade inte så korta rundor!
Att sluta den där timmen tidigare på fredagar känns oklanderligt bra!
Hästarna red såklart i solskenet och ryttaren hade linne för att försöka begränsa bonnabrännan. Men vitt var kanske inte rätt väg att gå...
Vera känns extremt fräsch!
Inga stelheter eller ömheter, så joggades i alla gångarter.
Lite bus och bevis på att hon verkligen är uppmärksam på allt som sker runtomkring!
Duschades och är nu redo för morgondagen!
För övrigt så har jag själv en ganska bra fredagskväll.
Väl hemma efter en väldigt bra träning och som vanligt är hjärtat mitt oändligt nöjd med sig själv😉
En ganska klurig bana men fick till det bra och trots ett brunstigt sto i högvärme var det väldigt energiska språng:)
Ryttaren fick knipa med benen. Så mycket att mina Freejump (höger) fick dragkedjan att spricka!
Ett longeringspass med pessoaselen i skydd av solen så såg Vera rastad ut.
Tvättade benen med Hexocil för att hålla hennes konstiga små utslag under kontroll. Efter flytten har det som tur var inte dykt upp fler...
Är mest inne på att det kan vara spånet som hon hade i gamla boxen. Det var Vida stallströ - alltid haft det men denna batchen var mer "malen" - och känslig som madamen är så kan huden reagerat på så sätt...
Anyhow, fick tvättat och likt sårskorpor på ytliga sår så är det bra med lite uppmjukande tvätt med desinficerande tvål.
Att en sådan banal och självklar sak som att (1)vatten i (2)spolspilta kan vara så underbart att nyttja när man som helst vill (efter en tid i ett stall där det inte fanns så är vi in heaven, typ)
En ljummen dusch efter hårt pass eller varmare dusch inför tävling - awesome!!
Och medans andra sträcker på sig och tänker - 6 juni, skönt med ledig dag - är man själv påväg till sängs för en röd dags arbete, men med tanke på det überfina vädret så ångrar man sig lite, liite... Motargumentet är cash is king(!)
Avslutar därefter morgondagen med att lasta stjärnan för lite hoppning i vana trakter👍
Bebyggelsen bortom stallet är lika med noll, därmed åkrar och en föredetta gräsbana. Insisterade på att checka läget, så Vera fick hålla koll på hovarna, fick räcka med trav idag - hade ett väldans bry att få henne att inte hänga ner till Kina i handen...
Nöjde mig när hon travade från bakbenen till handen, men samtidigt behöll lättheten i bettet.
Ett pass på banan inkluderande bommar och småpauser pga instruerande.
En brunstig Vera är en Vera som vill ha mer kel, vill ha det på sitt sätt, därmed gärna klia sig vid de små pauserna och absolut nappa åt sig gräs under avskrittningen...
Fin var hon iaf, förvånansvärt fin med tanke på det icke så allvarliga ridpassen vi tagit.
Nej, kan inte ens säga att hon är trock pga brunsten, mjuk och fin och framåt.
Visserligen ter sig brunst olika hos olika hästar, och är det såhär när det är som värst, ska jag Inte klaga!
Så glad för hästarnas skull att vi äntligen hittat rätt!
Helgen förflöt i ett irrigt dimmoln
-
Tack och lov blev det en skön hemmakväll i fredags då vi tog en spontan-AW i torsdags - allesammans utan uniformerna!
Flyttade större delen av lördagen, allt känns som förväntat super.
Kvällen spenderades hos Maria och firade hennes efterlängtade student!
Söndag, hovslagare = slukande av tid och därefter en ridtur och utsläpp i nya hagarna - gräset fick dem att inte race-galoppera mer än en gång.
Nu är mat inhandlad och de står torra i mysiga boxar med fyllda hönät!
