Bilder från gårdagens klass.

Hästen hoppade fantastiskt bra, ryttaren var avslappnad och konsekvent.

Känslan var där och enkelheten har än en gång infunnit sig.

 

Stöttestenen var väl de där 5 tidsfelen jag ådrog mig...

Porten mellan ridhusen var öppen, nästa häst kom inte in förrän jag voltade nere vid första hindret (läs insläppet).

Jag som så många andra ryttare var i sin egen värld, uppfattade inte kommentaren om att klockan startar, utan körde min rutin. Kom nöjt i mål med ett pet på insprången i trekombinationen - kom lite nära.

Hade nollan varit ett faktum hade det säkerligen åberopat en och annan protest men for now så säger jag SKITSAMMA!

Klassen var en annan version av en träning för mig i och med testandet av nytt bett, men det är klart det är ett irritationsmoment och speciellt det faktum när man inte får det trevligaste bemötandet i domartornet när man går för att redogöra sin synpunkt av händelsen.

Till nästa gång kanske liite mer kommunikation mellan domartorn & insläpp(??) för säkerhets skull liksom...

 

Spenderade kvällen/natten/morgonen med att fira kära Catrin som snart lämnar enformiga Sverige...

Will be missed!

Fötterna skriker återhämtning men huvudet är klart;) måtte vara allt dansande, for sure.

 

Och vad är väl inte "bakismat" om inte pizza??

Sen åberopar sig kära mamma rollen som chaufför/assistans vid klippningen av den lurviga... För när ska tiden annars hittas till det??

Det är fullt i stallarna, lösdrifterna och på tavlan. Bebisar ska ridas in, både för första och "andra" gången.

Men alla är såå coola så det är nemas problemas.

Favoriten Nelli är numera ett höghus... växtgenerna från Clinton tog sprutt rejält!