Vllken underbar känsla att sitta på Veras rygg igen!
Lätt jogging på gräsbanan i skymningen fick mig verkligen på bra humör.
Hopptränade under förmiddagen på Wimse & Uno.
Lille Wimse är alltid en stjärna och nu börjar han kunna hålla ihop stegen ännu lite mer. Och svårigheterna som korta svängar, hinder utmed långsidan och trekombinationer är no big deal;)
Uno och jag är på lära-känna-varandra-stadiet, men har har storleken, galoppen, utseendet och huvudet (om än att han ser spöken lite här och där).

Så lite stalljobb senare och egen häst-ridning befinner jag mig mätt i sängen, dock fortfarande med envis huvudvärk...