Stop for a minute, and smile *

 
Vi hade tur med vädret!
Sådär lagom ridvarmt med lite fläktande vindar, men blev nästan lite för varmt med långärmad skjorta under kavajen, men en liten köldkyckling på morgnarna bestämmer kläderna...
 
Fick inviga utesäsongen på den stora banan, på den internationelle banbyggaren Rob Jansens skapelse.
En bra bana, med möjligheter för variation av vägar och mängd galoppsprång.
Som sagt, så är Vera inte den kvickaste hopphästen...
Kändes lite som att ju fortare jag red, desto högre hoppade hon över hinderna.
Hemskt problem I know...
Fast i efterhand, rundan är bra, med jämnt flyt, bra galopp och väldigt energiska språng från en entusiatisk och hindersökande häst.
Enda saken är efter den första kombinationen skulle jag tagit innanför till hinder 5 - så blev inte fallet, vet inte om det var för ryttaren efter mig befann sig i riskzonen för att störa ritten ifall jag skulle komma upp i sidled i ett försök att kapa någon sekund - så red egentligen även då förbi hästen i fråga, dock kändes det "säkrare".
Låter garanterat bortförklarande och som sagt, i efterhand ångrar jag mitt tvivelaktiga val, då första planen kanske hade räckt till placering.
 
Strul som hette duga gällande det tekniskapå den stora banan.
Inga startlistor publicerades, eller kunde skrivas ut och onlineresultat var ju bara att glömma.
Samtliga funktionärer jobbade på bra och kunde nästan utan missförstånd skicka rätt ekipage till banan.
Då märker man faktiskt hur beroende man är av de som jobbar på tävlingsplatsen.
Men som den proffsiga anläggningen det är så förflöt första klassen på smärtfritt utan någon som helst connection.
 
 
så vacker så vacker<33
 
hade lite problem med att hålla damen på jorden emellanåt...
 
 
 
 
 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback