Ser oss lyfta ja *

En betesrunda innan lastning - check✅


It's like having the dream in your hands *

 
Börjar med den bästa rundan på länge.
Inte nog för att vi var första nollan, femteplacerade, fick gå in på prisutdelning - så var det just den känslan jag saknat. Kämparglöden hos mig och hästen, lite sådär adrenalin i kroppen precis innan start och sen bara till att köra!
Älskade häst!
 
120rundan är också bra, men hamnar lite i skymundan för 130cm.
Lite seg start på ettan och tvåan, sen vaknade ryttaren... c
Fick chans till upprättelse på linjen jag missade lite på i första klassen - då banan var nästan exakt likadana.
Vissa tyckte det var sämre än andra.
Personligen, fine man visste hur man skulle rida på distanserna, men det var ändå nya svårigheter i vardera klass, dels pga höjden och dels för de olika bedömningarna.
Tycker Rob Jansen bygger bra banor, fokuserar mer på det tekniska med lite mer parallella oxrar exempelvis, kluriga anridningar, längre banor.
Att sedan rida på stora banan är ju en känsla för sig - internationell känsla.
Så mycket gratis man får där, för framtida tävlingsplaner om man jämför med att åka till små inskränkta grusbanor där hinderutbudet liknar ngt hunden tuggat på.
 
Vovera SK - en stjärna nedplockad från himlen.
miniminiknopparna som är försök att dölja manen som rök under vinterhalvårets flitiga användning av halstäcke, verkade ge lite extra tur med sig, om inte så blev Vera ytterligare lite snyggare<3
 

Whatever you call me *

 
 
Det kunde gått.
4fel men en snabb tid som hade resulterat i en femteplats.
Stort uppsving, med tanke på att det senaste året har varit vita rosetter (fine, jag har inte en häst som är snabb i vare síg sprången eller galoppen i den bemärkelsen, så då gäller det att spara in tid där man kan, vill säga svängar)
Gått några timmar så den självkritiske ryttare fått tid att smälta resultatet.
 Såklart sjukt irriterande att gå miste om en bra placering, i ett lite större startfält, på en hemmatävling, inför Falsterbo.
Framhoppningen på lilla banan är såklart kaosartad och med en häst som numera lagt till med att hoppa åt sidan för andra ekipage samt bommar som rivs, så är det lite reserverat.
Så väldigt på, att det blev lite svårt för mig att hitta distanserna, vilket följde med mig lite in på banan.
Känns ju alltid värre än vad det ser ut, men är väldigt missnöjd med ridningen över 8-9b.
Rivningen tar jag på mig, kunde förberett Vera tidigare, plockat upp henne och kommit lite mer på bak så inte distansen in hade blivit så stor. Rev inte med så mycket så lite otur, men hon är så snabb och energisk numera (sadelns förtjänst garanterat) att b och c inte var några problem, trots att det var lite trångt då det lutade lite neråt.
Hoppar ju väl tilltaget och kan inte vara annat än nöjd med hästen som följde fint i svängarna, tog för sig bra på sista distansen som låg på normala sex steg, men hade en plan som jag följde (även det ett step up) att komma lite större in på 10an och rida framåt på fem steg till sista oxern. Och oj vad fin hon var där!
Så icke resultatmässigt klassar detta som en topptre runda i vår karriär, men bitter som attan är tävlingsmänniskan i mig...
Blir till att jobba vidare nästa vecka - torsdag 120+130, lördag 120 och söndag 120.
Få henne lite mer på mattan och sen kombinera det med att hålla damen glad och tävlingsredo!
 
 
 
 
Älskade fina Vera<3
 
så stort blev det inte men en oxer som insprång blev det oturliga...
begränsingarna i hästen har definitivt inte uppnåtts, på långa vägar.
 
 

Stop for a minute, and smile *

 
Vi hade tur med vädret!
Sådär lagom ridvarmt med lite fläktande vindar, men blev nästan lite för varmt med långärmad skjorta under kavajen, men en liten köldkyckling på morgnarna bestämmer kläderna...
 
Fick inviga utesäsongen på den stora banan, på den internationelle banbyggaren Rob Jansens skapelse.
En bra bana, med möjligheter för variation av vägar och mängd galoppsprång.
Som sagt, så är Vera inte den kvickaste hopphästen...
Kändes lite som att ju fortare jag red, desto högre hoppade hon över hinderna.
Hemskt problem I know...
Fast i efterhand, rundan är bra, med jämnt flyt, bra galopp och väldigt energiska språng från en entusiatisk och hindersökande häst.
Enda saken är efter den första kombinationen skulle jag tagit innanför till hinder 5 - så blev inte fallet, vet inte om det var för ryttaren efter mig befann sig i riskzonen för att störa ritten ifall jag skulle komma upp i sidled i ett försök att kapa någon sekund - så red egentligen även då förbi hästen i fråga, dock kändes det "säkrare".
Låter garanterat bortförklarande och som sagt, i efterhand ångrar jag mitt tvivelaktiga val, då första planen kanske hade räckt till placering.
 
Strul som hette duga gällande det tekniskapå den stora banan.
Inga startlistor publicerades, eller kunde skrivas ut och onlineresultat var ju bara att glömma.
Samtliga funktionärer jobbade på bra och kunde nästan utan missförstånd skicka rätt ekipage till banan.
Då märker man faktiskt hur beroende man är av de som jobbar på tävlingsplatsen.
Men som den proffsiga anläggningen det är så förflöt första klassen på smärtfritt utan någon som helst connection.
 
 
så vacker så vacker<33
 
hade lite problem med att hålla damen på jorden emellanåt...
 
 
 
 
 

Will never make it by without you *

 
 
 
 
 
 
 

Vi var dom *

 
 Jag är så nöjd, så stolt och så glad över min underbara häst<3
Två klasser vidare på vår upptäcksfärd över nya ridanläggningar med bra sagda underlag.
Ballingslöv bjöd på en väldigt bra tävlingsbana - lite klent hindermaterial där inne -
Godkänt underlag på framhoppning/framridning.
Vera var betydligt mer på mattan idag - formen höll i sig från igår och hon var fin att rida fram.
120cm - en bra bana som inte var helt enkel. Stöttestenen var den glesa räcke-räcke-kombinationen från läktarens kortsida.Vera vart sjukt taggad, okej jag med, så vi hoppade felfritt runt i bägge faserna och en sjundeplats rikare.
125cm - framhoppningen som alla andra ställe bjöd på lite mer organiserat kaos än i förra klassen - lite frustrerande varje gång då jag börjar komma till insikt att damen är smärre möteskygg, eller åtminstone - tycker-inte-om-att-vara-för-nära-en-häs-som-hoppar-stilen...
Lilla vännen.
Lite svårare att hitta bra läge där inne också - började tänka desto mer - men kunde ladda om bra och när vi red över startlinjen var det fighting spirit all the way!
Sedärja, en grön fint färgad ytterst liten rosett blev vår och vi fick gå in på prisutdelning.
Har inte blivit så många av just den varan så Vera bafann sig där inne med strålande blick och ett hjärta som ryttaren kunde räkna slagrytmen på.
 
En kort dag som vi trodde, blev en lång dag...
En välspenderad rolig dag - som kunde innehållit betydligt mycket sämre väder (gick runt med farhågan att regnmolnen skulle komma seglande när som helst...)
 
Stjärnan är nu välförtjänt av några dagars lugnt - skritt på hårt underlag så kroppen får återhämta sig efter sina makalösa prestationer - är glad för stövellimmet i min jackficka!
 
 

I am a wild one *

 
håll-i-hatten-klämma-med-benen-känsla
 
fina busiga häst<3
 
 

Sugarpie honeybun *

Ytterligare en lugnare dag för prinsessan.
Men tror dock att hon är fulladdad(!)
Betandet på fältet blev kortvarigt, vinden skrämde väl den otäckade hästen, så upp med alla fyra ben i luften.
Så några minuters egentid inhägnad var precis vad doktorn ordinerade👍


Homerun *

 
Som sagt, med tanke på att det var smärre en månad sen vi var ute på tävlingsbana så hade jag inte förväntat mig ngt mindre från Vera.
Började med galopp och bocksprång under vet.besiktning - småsteppande och nervöst påfrestande av vårat tålamod - upp på ryggen och det var en av de få gånger jag inte riktigt kunde vara säker på vart jag hade knasbollen ;)
Ögonen bara lyste av glädje!
Hoppning på utebanan = mest plats = mycket plats för bus efter hinderna.
 
Men som tävlingshästen hon är så blev det fokus inne på banan.
Första klassen, whoopsidaisi vad hon fjongar till! Håll í hatten liksom!
En 17e plats, man tackar!
 
Andra klassen kände jag direkt att hon dels egentligen inte var helt tillfreds med underlaget, främst utebanan... djupt som faen andra delen av dagen... kanske kunde hållt bättre koll där, snälla mamma flyttade hinder för vår skull.
Kortsidorna i ridhuset var ju den delen som tog stryk, även om det plattades innan,under och mellan klasserna...
Vera var numera ganska full av mjölksyra och i efterhand, en klass hade räckt, för som hon höll på över och efter hinderna, en urladdning var ju nästan som ett brev på posten.
Hursomhelst, den inre perfektionisten hittar fel hela tiden, men andra klassen bjöds på bäst rytm mellan oss även om sprången var helt klart mer spektakulära i första.
Fina tjejen, så glad att komma ut att hon inte tänkte på "morgondagen"
 
<3<3<3<3<3<3
happy happy smiley face!
 
älskade älskade fina häst<3
 
 

We still have everything *

Lite matt i kroppen och med en småtrött blick togs Vera ut på en skrittur.
Men vaknade till när en stock hade lagts över vägen för att skydda från en kabel, sjukt läskigt! Så efter mycket övertalande, klappande och blåsande från Veras del, blev det ett håll-i-manen-om-hon-hade-haft-någon-man-skutt 😌

Så även kvalitetstid i form av massage, liniment och magnetpaddarna en stund hoppas vi på en kort återhämtning!
Lädret fick helt enkelt låta smutsen gro in en dag till...


Men nu laddar vi så gärna om till lördag- med några funderingar kring Fbo-satsningen...


Level up *

En väldigt levnadsglad och tävlingstaggad häst!
Fruktansvärt lång, ömsom kall dag, med framgång och lite smått otur...
En tidig måndag väntar...


They se me rollin' *


It's time to begin *



Vera är sur för rosetten idag brann inne...
Men trösta ej, en viting till samlingen rikare!

Och så är det debut för öppet fönster!


Put it on a record *

 
 
 
 

You've never lived until you give *

 
 
Idag var det 120 A:0/A:0, en bana med bra flyt
-
Vera kändes lite lite mattare i kroppen idag, mest märkbart på framhoppningen.
Men inne på banan var hon super!
Blev en dubbelt felfri ritt på något som jag tyckte var en bra tid - men tyvärr en sekund från placering ...
 
 
favoriten.
 
 

First class *

 
Rent utav ett konstaterande att fina damen, avskyr blöta underlag!
Lite kylig dag, men en bra sådan!
 
120cm - Ackumulator, som Jonas Holmberg hade ansvar för.
En trevlig bana, med variation gällande svängar och avstånd.
Hittade svängarna jag var sugen att testa på, eller egentligen främsta skillnaden var till jokerhindret, där antingen en båge runt hinder 4 eller hoppa hinder 7 och hålla till höger så jag kom i princip ur svår synvinkel och hoppa plankan på flata hållare diagonalt typ.
Fruktansvärt taggad häst!
Framhoppningen var rodeo-av-gunghäst-kaliber efter varenda språng ...
Men hennes entuasiasm är ju för söt!
Inne på banan var hon väldigt spänstig och hindersökande, en fröjd att galoppera runt banan inne i Lunds väldigt fina "nyanlagda" manege.
Så en vit rosett med hem, i en klass med strax under 100 starter, är väl inte fy skam, men ärligt talat lite besviken att tiden inte vart bättre, vi jobbade på bra med bra tempo och modiga svängar, men å andra sidan, min typ av häst är aningen sävligare och hänger i luften lite längre.
Fast fortsätte vi såhär, finns väl chans att Falsterbo inte är en dröm i år...
På't igen imorgon!
 
 
Fina fina fina stjärnhäst<3

Jag är det, jag svär det *

 
 

Jag skrattar idag *

 
det var ju bara en 120klass, men för det så behöver man inte hoppa snålt(??)
Veras filosofi är ju att hänga i luften länge och väl - visst angenämt problem for sure, men nu när svängarna blev modiga, var vi enligt mig inte värda att trappa ner i listan så mkt som vi gjorde - ´skitet om att placering är bonus och att det viktigaste är att man är nöjd, javisst!
Anläggningen har fått en mer proffsig approach sedan sist jag var här. Toppen med två ridhus för framridningsmöjligheter - underlaget i "hoppridhusen" är high standard!
Så förutom total och stressande kaos på framhoppningen med en redan tjurig/galet pigg madame så är jag väldigt nöjd med dagen!
Banbyggnaden måste jag säga, inte var maxad, men bjöd på sina variationer i vägval - kanske dock lite i enklaste laget -men är ju trots allt andra tävlingen för säsongen, så just nu är det självförtroendet hos ekipaget i fråga som ska byggas på.
 
Tack för mig.

Limited edition *

 
 
 
 
 
Peace out.
 

The luckiest girl on the planet *

UNDERBAR
UNDERBARARE
UNDERBARAST!!!

It is on!

https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/2192187/images/2013/pic_5115037ee087c31791b7d4c9.jpg" class="image">


Tidigare inlägg Nyare inlägg